Startsida

Omvärldsbevakning

Svenska utmaningar

white cloud

Varför får inte svenska myndigheter till ett svenskt statligt drivet moln? Ett alternativ till Office 365 läget är akut! Man kan dock fråga sig om det finns kompetens inom svenska myndigheter att ens kravställa en sådan lösning?

Det kommer förmodligen aldrig vara förenligt med GDPR att använda amerikanska leverantörer av molntjänster, speciellt med tanke på hur volatillt det politiska läget är.

Att lämpa över ansvaret för att ”inte förvara personuppgifter” i tex. outlook på medarbetaren genom policys tror inte jag fungerar. Man löser sin uppgift med det verktyg som är effektivast mätt i tid. Då kommer handläggare inte föra över informationen till verksamhetssystemet, det får ligga kvar i outlook.

Här finner du en artikel som nog beskriver läget ganska väl.

5 år med GDPR

Euro banknotes, money & banking

CMS har gjort en rapport som beskriver hur utfallet blivit efter fem år med GDPR. Rapporten finner du här och executive summary finner du här.

Så här ser utfallet när det gäller fördelningen av böter mellan länder.

Land Böter
IRELAND € 2,510,340,900 (25 böter)
LUXEMBOURG € 746,311,500 (31 böter)
FRANCE € 298,744,300 (35 böter)
ITALY € 123,369,596 (265 böter)
UNITED KINGDOM € 75,132,800 (13 böter)
SPAIN € 59,560,050 (646 böter)
GERMANY € 54,810,633 (148 böter)
GREECE € 30,601,000 (57 böter)
AUSTRIA € 24,775,150 (20 böter)
SWEDEN € 16,267,730 (29 böter)

Radera personuppgifter

Nu finns det en lista med instruktioner om hur man går till väga för att radera sig från upplysningtjänster på nätet. Man kan bidra själv med information iom att informationen är publicerad fritt på github.

Här följer länken till initiativet. https://github.com/fredand/radera

Tyskland vs Microsoft

icra iflas piled book

Sedan 2018 har Tyskland försökt påverka Microsoft att följa GDPR-lagarna. Det har inte gått åt rätt håll när det gäller Office 365 och nu kanske till och med Windows åker ut.

Läs mer

Koll på GDPR

Till dags dato har två svenska straff mäts ut, i det första fallet var det en skola i Skellefteå som ville prova ansiktsigenkänning utan att ha läst på vad som gäller.

I det andra fallet var det siten ”mrkoll” som publicerade uppgifter utan erforderligt lagligt stöd.

Du kan läsa mer om detta och alla övriga utmätta straff på siten enforcementtracker